Jaha, då så kom det inte oväntade beskedet att Mona slutar. Frågan är om detta är en bekräftelse på paradigmskiftet, är sossekratin över?
Det råder ingen som helst tvekan om att Socialdemokratiska ArbetarPartiet, SAP var avgörande för att göra Sverige till ett modernt, rikt och gott land att leva i. Men varför slutade de göra det? Det riktigt ironiska är att sedan Oljekrisen 1973, så har SAP näst intill stått och stampat, famlat lite och börjat ta ny riktning innan nästa oljekris, dvs "peak oil" - när den nu kommer...
Det jag tycker har kännetecknat denna period är ett fördummande, paralyserande och en självgodhet utan dess like. Staten bestämmer åt dig, din anställning är livet ut (f-n ta den arbetsgivare som säger upp dig), ha en beskyddande syn på allt och klappa lite på huvudet när det ifrågasätts.
Å andra sidan kan man bli cynisk och fundera på om det spelar någon roll... de ekonomiska krafter som nu bär upp vår samhällssyn och levnadsstandard är i gungning. Den förändring som obönhörligen kommer att komma blir nog ett etter värre paradigmhopp åt ett håll som vi inte kan förutspå. Den inhemska politiken i Sverige kommer då i bästa fall vara av karaktären "damage control"..
Då jag filar lite på ett större inlägg kring en profetia hur jag tror världen ser ut om 20 år, så kanske ett splittrat SAP ligger nära till hands, vad tror ni??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar