Brott och Straff

Det glädjer mig att en person i Madeleine Leijonhufvud´s ställning tar upp några kärnfrågor kring vårt rättssystem. I en debattartikel i dagens DN, så beskriver hon det orimliga kring straffpåföljden för några brott i förhållande till några andra fall som inte anses vara ett brott. 

Nu vill jag inte ta bort fokus från hennes kärnfråga kring barnen – stödjer detta till fullo, men min trigger kring detta är den förbaskade TV-licensen. Ni är väl medvetna om att det är brottsligt att inte inom 15 dagar efter inköp av TV-mottagare anmäla detta till staten? Ännu värre är att alla handlare av dessa är tvingade till angiveri. Se 8 § andra stycket.

Det som stör mig är helt enkelt att tvinga fram avgiften genom en separat organisation (=Radiotjänst, RIKAB), som i sin tur använder sig av angiveriverksamhet (tvingande) och överförmynderi. Prova och svara svepande när de ringer och frågar – vips så får du ett inbetalningskort och försöka överklaga är näst intill omöjligt.

För mig så är det bara en arbetsmarknadspolitisk åtgärd att ha igång Radiotjänst. Förstå mig rätt, jag betalar gärna ett bidrag till Sveriges Radio för Public Service via skatten, men inte på detta sättet. Dessutom så skulle SR få netto 176 miljoner extra om Radiotjänst avvecklades, men å andra sidan blir det 74 personer arbetslösa i Kiruna…

Vad vill Ryssland – egentligen?

I helgen är det NATO toppmöte i Lissabon. Det lovar gott i så motto att Ryssland och Nato avser hitta former för att samarbeta. De forna tidernas maktbalans mellan Warsawapakten och NATO är ju numera ett minne blott.

Å andra sidan blir jag inte riktigt klok på vad Ryssland faktiskt vill, vart de är på väg samt hur de agerar. I våras fick vår Statsminister en ordentlig reprimand för att vi huserar terrorister i Sverige. Vissa maktpåstötningar har använts vid etableringen av Northstream ledningen utanför Gotland. I våras så blev det visst "fniss" på diverse bloggar, då det framkom att Pravda publicerade en artikel om att Sverige är det största hotet i Östersjöområdet… Nu är väl kanske inte Pravda det bästa sanningsvittnet.

Börjar man fundera på vad Ryssland faktiskt gjorde i Georgien och varför – så blir det en komplicerad bild. En spekulation på detta tema har lanserats i bloggen Cornucopia. Man kan le lite åt den något fictionorienterade beskrivningen, men allvarligt talat – är det helt orealistiskt? Egentligen inte, men troligen behövs det inte så mycket besvär för att åstadkomma syftet.

Dock är jag positiv till alla former av mångfald, i detta sammanhang att NATO och Ryssland faktiskt för en dialog. Som General Marshall sa en gång ”Bättre med en fiende inne i tältet som pissar ut, än en fiende utanför som pissar in”

Sossekratin över?

Jaha, då så kom det inte oväntade beskedet att Mona slutar. Frågan är om detta är en bekräftelse på paradigmskiftet, är sossekratin över?

Det råder ingen som helst tvekan om att Socialdemokratiska ArbetarPartiet, SAP var avgörande för att göra Sverige till ett modernt, rikt och gott land att leva i. Men varför slutade de göra det? Det riktigt ironiska är att sedan Oljekrisen 1973, så har SAP näst intill stått och stampat, famlat lite och börjat ta ny riktning innan nästa oljekris, dvs "peak oil" - när den nu kommer...

Det jag tycker har kännetecknat denna period är ett fördummande, paralyserande och en självgodhet utan dess like. Staten bestämmer åt dig, din anställning är livet ut (f-n ta den arbetsgivare som säger upp dig), ha en beskyddande syn på allt och klappa lite på huvudet när det ifrågasätts.

Å andra sidan kan man bli cynisk och fundera på om det spelar någon roll... de ekonomiska krafter som nu bär upp vår samhällssyn och levnadsstandard är i gungning. Den förändring som obönhörligen kommer att komma blir nog ett etter värre paradigmhopp åt ett håll som vi inte kan förutspå. Den inhemska politiken i Sverige kommer då i bästa fall vara av karaktären "damage control"..

Då jag filar lite på ett större inlägg kring en profetia hur jag tror världen ser ut om 20 år, så kanske ett splittrat SAP ligger nära till hands, vad tror ni??

Gripen Brasilien - "the true story"

Nådens tid är snart kommen för Gripen. Brasilien kommer enligt utsago snart bestämma sig, Indien står på tur tillsammans med några andra länder. Just i Brasilien så är det inte lätt att per mediauppgifter bilda sig en uppfattning om vem som ligger bäst till. Är det franska Rafale, svenska Gripen eller kanske dyker ett amerikanskt alternativ upp som fågeln fenix i sent läge?

Men vad är det faktiskt Saab har offererat till Brasilien? För det första är det som vanligt ett digert "offset-paket" med Investor i spetsen. Vilket Investor bolag kommer drabbas denna gången? Någon som kommer ihåg vad som hände med Electrolux fabrik i Västervik som "hux-flux" flyttades till Ungern?

Det mest intressanta är kanske det paket med "tekniköverföring" som ingår. Som jag har förstått det så handlar det de facto om att flytta hela Gripen produktionen till Brasilien. Dvs ingen mer tillverkning i Sverige. Är verkligen den breda massan införstådda med att de många miljarder skattepengar som används för att bygga kompetens, investerade i Tannefors/Linköping kommer gradvis flyttas ut till Brasilien? Jo, så desperata är man att sälja av det hela. Dessutom med Regeringens goda minne.

Dock vill jag poängtera att jag inte nödvändigtvis tycker att det är dåligt, men gillar inte att det mörkas. Att tillverka stridsflygplan har alltid genom historien varit en förlustaffär. Rent affärsmässigt går helt enkelt inte investering ihop med den lönsamhet som kan genereras för det som en kund är villig att betala. Därmed är det ingen slump att det funnits ett fåtal statligt stödda företag som har tillverkat stridsflygplan genom historien.

Tom Frankrike och Storbrittanien har insett detta och har skapat en "treaty" för framtiden. Visserligen finns det andra anledningar till det senare fallet som jag får anledning att återkomma till.

I vårt fall vill vi sälja av "problemet" till Brasilien...

Bodströmska effekter

Enligt en SIFO-undersökning på uppdrag av Aftonbladet, så är Thomas Bodström mer populär (=större förtroende för) än Mona Sahlin. Kanske inte så förvånande på sätt och vis i den storm som Mona befinner sig. Bodström junior torde vara den socialdemokratiska svärmorsdrömmen och fungerade som "vallokomotiv" i senaste valrörelsen, kanske ett något hackigt sådant.

Nåväl, mina källor på stan gör gällande att Thomas med son avser slutföra 12-stegsprogrammet innan de återvänder till Sverige (ni har väl inte trott på den officiella historien varför han är i USA...)

Förändring är alltid bra, om det är till det bättre - men jag tror många har rätt i att det är politiken i grunden som skall ändras, inte fasaden med individerna som är det största problemet. En politik som tilltalar befolkningen borde väl vara det bästa? Bodström är därmed inte lösningen.

Laserman utan laser

Jag har tidigare varit inne på skillnader i rubriksättning mellan morgon- och kvällstidningarna. Numera är det ju också legio att kvällstidningarna efter några dagar (vattentäta bevis??) namnger och lägger ut bild på den misstänkte. Vanskligt minst sagt..

Nåväl, i DN så omnämns den misstänkte som "skytten" medans Expressen använder begreppet "laserman". Det senare är för mig obegripligt sedan jag inte har kunnat hitta någon koppling till att den misstänkta skytten i Malmö har använt laser i något fall. Rätta mig om jag har fel...

Dock förstår jag att journalisterna vill göra en koppling till de fall i Stockholm på 90-talet då John Ausonius var i farten, men att endast göra den kopplingen känns billigt - återigen ett fall av sensationsjournalistik? Jag tycker det...

Övervakad?

När jag först noterade om den amerikanska övervakningen i Norge, flåt "spioneriet" - så var det bara en tidsfråga innan debatten skulle komma till Sverige.

Men ärligt talat, det som kommit fram hitills är ju i sammanhanget löjligt att uppröra sig över. Tänk om befolkningen får reda på vad som verkligen övervakas. Det vore riktigt smaskigt - men det finns nog allt för många intressenter som inte vill att det skall komma ut.

Låt mig ge ett exempel:
För några år sedan reste en fd kollega till USA. Vid ankomsten till USA så blev han hämtad på planet av uniformerad personal. Därefter förd till förhör av immigrationsmyndigheten i särskilt rum. Ärendet handlade om att personen ifråga hade rest med ett stulet pass. Dock var det hans eget, men det var rapporterat förlorat i Sverige. Vad hade hänt, jo:

1. Pass försvunnet i Sverige. Det blir automatiskt registrerat som förlorat och uppgifter loggas om detta
2. Nytt pass beställs och utfärdas i Sverige
3. Innan det nya passet upphämtas, så hittar personen det gamla "försvunna" passet
4. Det försvunna passet används för resan till USA
5. Passage i Tullen i Sverige ger ingen signal om att något är fel
6. I USA noterar de att en passagerare på flyg till USA reser med ett registrerat förlorat pass, som nu helt plötsligt används - misstankegraden höjs...

Min chockade kollega inser efter någon timme vad det hela handlar om. Den amerikanska förhörstaktiken är "rakt på" det som de anser vara ärendet, så kollegan har lite svårt att koppla att hans egna pass är stulet.
När han således inser problematiken, så undrar immigrationskontrollanten varför han inte har hämtat ut sitt "riktiga" pass på polisstationen. Det ankom ju si och så datum och har legat där si och så länge...

Det skall erkännas att min kollega är lite av en slarver med just denna typ av detaljer. Det intressanta är dock i mitt tycke:

• US Immigration vet att du är på väg till USA (detta var före ETSA)
• US Immigration vet status kring det passet du reser på
• US Immigration vet vid vilken polisstation ditt förnyade pass finns för avhämtning

Så lite fotografering och anteckningar, det är väl inget - de har bättre koll än så...
Någon som sett "Enemy of the State"? Det är inte så mycket sci-fi som man kan tro :-)

Foliehatt av...

"Misslyckat grupparbete"

Erkänner direkt två saker, rubriken är direkt stulen från DN - jag tycker den var träffande. Dessutom att jag faktiskt hade lovat mig själv att inte skriva något mer om detta tema - men kunde inte låta bli.

Misslyckat grupparbete är nästan bara förnamnet, jag anar också en viss sensationsjournalistik. När man också kan konstatera att en av medförfattarna inte kan låta bli i det rådande medialjuset att positionera sig för framtiden:
"Hon om någon är värd en bok..."

Ehh, den planerade titeln verkar ju lovande - "Silvia - Drottning till varje pris". Den bild jag har är väl inte riktigt att Silvia precis har slagit sig fram för att bli eller vara Drottning, utan verkar snarare ge en liten tillbakadragen och ståndsmässig hållning, men vad vet väl jag..

Sensationsjournalistik är inte min favorit i etern...

När det förbjudna lockar

Den store, allsmäktige och ödmjuke italienska ledaren Silvio Berlusconi vill tydligen förbjuda prostitution.
På sätt och vis är detta inte förvånande. Det finns flera analyser och undersökningar som pekar på att höga företagsledare, politiker och andra söker spänning genom att göra det som är förbjudet. Det blir som en trigger för dessa och ett bra komplement till Viagran.

Berlusconi har väl nått den ålder, då det behövs något för att krydda det hela med...

Självinsikt - vadå?

Ibland är det svårt att hålla isär begreppen. SD´s representant William Hanhe råkade i trubbel på Island under Nordiska Rådets möte.

Tydligen var bartendern en sk "arab", jag väljer att kalla honom palestinier. Då passar det tydligen att kalla honom för "jävla utlänning". Det är väl ett synnerligen bra angreppssätt att företräda Nordiska Rådet, dvs känna sig "hemma" i hela Norden. Av detta drar jag slutsatsen att Finnar, Danskar, Norrmän och Islänningar inte är utlänningar som behöver lämna Sverige. De är alltså ok enligt Hanhe.

I den svenska lagen tolkas begreppet "utlänning" som en person som inte är medborgare i Sverige. Jag tror de flesta länder använder samma tolkning. Alltså var det Hahne som var den "jävla utlänningen" i detta fallet, då jag antar att han inte är medborgare i Island? Om bartendern ärdet låter jag vara osagt, om han är det hade det kanske istället hade varit möjlighet till förbrödring?

Jag hoppades att hitta något smaskigt kring namnet Hanhe, först hittade jag att det var vallon-ursprung, dvs invandrare - men dessvärre blev det dementerat efter lite fler sökningar.. :-)

Lans-era sina idéer

Jag säger det med en gång. Jag har aldrig gillat Håkan Lans. Jag har i mitt yrke genom åren rört mig kring produkter, företag och sfärer som tangerat Håkan Lans (HL) verksamhet. Det är några saker jag därmed stört mig på:

1. De flesta patenten är gjorda på befintliga lösningar som redan fanns. Dvs det uppfanns inte av HL, utan han beskrev dem på papper och gjorde patentansökningar på dem
2. De flesta media bryr sig inte om att kolla upp fakta och HL bryr sig inte om att korrigera dem
3. Om det verkligen hade varit fantastiska patent - varför har han inte startat verksamhet och gjort affär på det?

Exempel:

1. Färggrafik fanns innan HL's patent, han valde att beskriva något som fanns på ett annat sätt. Därav oviljan från "datorföretagen" att skriva på ett avtal
2. HL har inte något patent på GPS. Det fanns ett patentavslag på GP&C där GPS tillsammans med radiokommunikation kunde positionera enheter (främst flygplan och större båtar). Det finns numera ett FN beslut (UNCLOS) på att större fartyg måste använda denna teknik. Dock fanns lösningen redan, HL's patentförslag har blivit avskrivit "prior art"
3. HL har fört dialog med flera svenska företag om att göra produkter - är det en slump att alla diskussioner aldrig har slutförts då det varit stört omöjligt att komma överens med karln? Om det har varit ett företag må det vara företaget, men när +10 företag inte kommer överens så kan felet tolkas ligga på andra sidan...

Dessutom, I USA har man en annan tillämpning än i många andra länder, vilket innebär att kan man påvisa att man har uppfunnit före någon har ansökit, så är man uppfinnaren. I Sverige och Europa är det "first-to-file" som gäller. Att följa processen är viktigare än att uppfinna således..

Det mest trista är att han trots detta lyfts fram som "mest kända" och anses vara förföljd. Man ligger som man bäddar säger jag...

Vilseledning

Noterar några fall av vilseledning i dagens "nygamla" media.
"Jas-plan nära beskjutas under övning" och "Flera incidenter i militära områden", dessa båda rubriker beskriver samma händelse, dvs när 2 Gripen flygplan på rutt F17-Gotland överflyger ett övningsområde där skarpskjutning pågår av Marinen. Som tur(?) var upptäckte de militära radaroperatörerna vad som var på väg att hända och utlös "eld upphör" medans Gripen roten passerade. Knappast en stor sak egentligen.

Det intressanta i rubriksättningen är knappast överraskande att den första är en kvällstidning och den senare en morgontidning...

Vilseledning nr 2 handlar om det som faktiskt fallerade vid tillfället, dvs kommunikationen mellan luftlägescentralerna där ATC Malmö visste om övningen men inte ATC Stockholm. När då Gripen flygplanen "överlämnandes" till ATC Stockholm så lade de ingen rutt runt övningsområdet. Jag är lite fundersam kring färdplaner, kommunikationsvägar och andra vanliga företeelser när man skall ut att flyga. Att kommunikationen inte var på topp kan vi ju konstatera...

Gökungen snart tillbaka i boet?

Inte förvånande noterar jag att även Sydafrika inte har råd med sitt försvar. De avser nu ställa sina Gripen flygplan och endast ha några få i drift. Notera därmed att Saab's enda exportkund för Gripen nu inte har råd att operera flygplanet längre. Ungern, Tjeckien och Thailand har ju faktiskt köpt "surplus" från FMV, dvs svenska staten. Nu är ju det inte alltid riktigt så enkelt, men i princip förhåller det sig så.

Viktiga prospects för Gripen är som bekant Brasilien och Indien. Det skall bli intressant att se hur den nya Presidenten i Brasilien kommer agera, jag har nämligen väldigt svårt att se att det blir något annat flygplan än franska Rafael. Hur det skall bli affär i Indien förstår jag inte heller, så snart är väl Gripens saga all - och kommer tillbaka till gökboet i Sverige där vi under lång tid kommer lägga stora summor för att vidmakthålla kompetensen kring flygande materiel.

Frågan är till vilken nytta?

Kungen över ingenting (uppdaterad)

Jag tycker nog det är rätt patetiskt. Kungen har ingen formell makt och är mer en institution som jag tycker vi kan vara stolta över.

Att då försöka svartmåla vår käre Konung, tycker jag är rätt befängt - oavsett om det är sant eller inte. Mina enda synpunkter på de eventuella påståendena, är att om kungen roar sig på ett snyggt sätt - bid deal, om han beter sig som ett svin - då hade det kommit fram för länge sen, om han hade varit ett ärkesvin - då hade han inte bott kvar i Sverige. Redan denna tes tyder på att det är en höna av en fjäder.

Dessutom, så som personskyddet fungerar så bygger det på en dubbelriktad lojalitet - att någon sk "livvakt" skulle skvallra tror jag inte en sekund på. Dock kan de som finns i perifierin, dvs inte kungens egna "livvakter", ha tolkat/trott/skapat rykten i vilka riktningar som helst.

Låt mannen vara och få "gå på gatorna som en vanlig man"..

Uppdaterad 2010-11-04 kl 00:24

Det var ju värre än jag trodde, har nu läst artikeln om den påstådda älskarinnan samt såg på Kvällsöppet där "likvvakten" deltog. Visst är det riktigt seriös journalistik när man:

1. refererar till personliga samtal för 15-20 år sedan (källkritik - hallå??)
2. inte intervjuar personen ifråga för ärendet i sitt sammanhang
3. har som referens en "livvakt" som var i tjänst under 70-talet, och alla smaskiga händelser sker slutet av 80-talet/börjat 90-talet, eehh?

Tror de verkligen att vi tror på allt vi läser?