Vem skall man tro på?

DN tar idag som första(?) gammelmedia-tidning upp det faktum att vi har en bostadsbubbla igen. Senast var ju som bekant tidigt 90-tal. För en utmärkt radiodokumentär om det senare så hänvisas hit.

I blogosfären så har ju bostadsbubblan diskuterats flitigt och vi väntar snarare på när det skall ske? Dvs när faller priserna. För utförlig information om varför vi har en bubbla, så har Flute varit enastående att jämföra bostadspriser i Norden osv, samt förstås Cornucopia som kan i reella termer beskriva varför bubblan är nära.

Intressant som motpol är då förstås att konstatera att vice Riksbankschef, Lars Nylund i ett seminarium i Fastigägarnas regi menade på att det inte finns någon bubbla, men att riskerna kan öka. Han menar istället att litet byggande, stigande inkomster och sjunkande ränta är orsaker som har lett till prisuppgången. Förvisso faktorer som spelar in, men han själv är ju i högsta grad involverad i att påverka räntenivån.

Jag tror istället att slutklämmen i notisen är skälet till varför han inte vill uttrycka sig om en bubbla:

Han sade att ett problem för de svenska bankerna är om utlandet tror att det finns risk för en svensk bostadsbubbla, vilket skulle göra bankernas utländska finansiering dyrare.
"Det är allvarligt nog för de svenska bankerna eftersom de har så stor upplåning i utlandet", sade Lars Nyberg.

Som bekant så är ju våra banker krafigt exponerade utomlands, samtidigt som vi bankkunder i Sverige aldrig har haft en högre belåning - och den är stigande om än med lägre takt..

När bubblan spricker, blir fallet kraftigt - så länge politiker och andra ledande beslutsfattare som kan ändra denna inriktning blundar för det, så kommer vi fortsätta stiga i belåningen - 90-tals krisen kan därmed vara en bris som jämförelse.. tiden får utvisa.

Ryssland - vad är nästa steg?

Trist att läsa om terrorattacken i Moskva. (DN, SvD, Expressen).

Frågan man kan börja ställa sig är vad som är orsaken och skälen?

Jag förväntar mig inte att från ryskt håll få någon som helst klarhet i detta, utan tvärtom kommer den troliga händelseutvecklingen vara att fler uttalanden från Medvedev och Putin på temat: "Terrorister", "Kaukasus", "osäker värld", "skydda våra intressen" osv. Medvedev har för övrigt redan börjat:

"Vi sörjer offren för terroristattacken på Domodedovo flygplats. Organisatörerna kommer att spåras och straffas", skriver presidenten.

Det jag vill spekulera i är om eventuellt ryssarna själva ligger bakom det? Det har hänt ett flertal flera gånger, både bekräftat och obekräftat. En ständig syndabock är ju Tjetjenien, jag sätter en peng på att "terroristerna" även denna gång kommer därifrån. Vad nu ett bergigt och otillgängligt landområde kan vara av så stor vikt för Ryssland?

Följande blogginlägg kanske kan ge en fingervisning. Om Gazprom börjar se att gasen börjar sina, och behöver hitta nya fyndigheter, vad passar bättre än att annektera ett landområde där gas kan utvinnas? Kan det ske på ett på senare år försvarbart sätt i "kriget mot terrorism", så är mycket vunnet.

Funderar också lite på Rolf Nilssons slutsats kring pumpstation på/vid Gotland - är det värt en lite stökig terroristbomb orsakad av gotländskt otrogna om det inte går den politiska vägen?

Slutligen, jag har inte direkt rysskräck eller är särskilt konspiratorisk, men litar på ryssarna - det gör jag inte...

Vad händer nu i Afrika?

Jag har haft förmånen (?) att få ha viss insyn i utvecklingen av "Nordic Battle Group" sedan politiskt beslut, hanteringen av NBG08, påhoppen i efterhand och senast förberedelserna för NBG11. Nu står de faktiskt i beredskap och inväntar insats endast ett telefonsamtal bort. Nåja, kanske inte riktigt så enkelt. Men jag tror mig veta att det finns en hel del politiker både i Sverige och övriga EU som "önskar" att EU Battle Groups kommer till användning nån gång.

Jag menar, hur skall man annars fortsatt kunna motivera både finansering, rekrytering och för Sveriges del - störande av den normala verksamheten.

Med tanke på de senaste veckornas utveckling i Tunisien, skälet till det och vad som nu sker i kringliggande länder - tror ni det börjar bli dags?

Det skulle icke förvåna mig om det de närmaste två veckorna börjar diskuteras en insats av NBG för att stödja demokratiutvecklingen i Afrika. Det finns ju rätt mycket oroshärdar att välja på om sanningen skall fram..

Bor du i en Greklandskommun?

I en debattartikel i dagens DI, myntar Hans Jensevik från Svensk Kommunrating begreppet "Greklandskommuner". Det handlar alltså om kommuner som anses ha en kombination av hög nettoskuld/innevånare ("nettoförpliktelse") och lågförmögna innevånare. Det senare handlar helt enkelt om tåligheten att hantera en större skattehöjning för att amortera kommunens skulder.

Alla landets 290 kommuner är listade och du kan se hur stor nettoförpliktelse du har i det fall kommunen går i konkurs. I värsta fallet så handlar nettoförpliktelsen om 105.634 SEK per innevånare. Den "bästa" kommunen i Sverige har 3.896 SEK per innevånare. Nåja, nu är väl inte konkurs så troligt - istället så vi ju i sann demokratisk anda ett så kallat skatteutjämningssystem. Det vill säga de rika kommuner som skött sig får betala för de som inte skött sig. Nu finns det en motion om att ändra på det, tiden får utvisa hur det blir.

Här finns en blänkare kring det hela och listan över "Greklandskommunerna". För mer detaljerat underlag och tabeller över alla 290 kommuner finns ett publicerat utdrag av en publikation. i denna hittar jag något i mitt tycke intressant - alla Greklandskommuner har en kraftig röd/vänster majoritet. Hmmm... say no more? Visst finns det likvärdig majoritet i andra kommuner också där bilden inte är lika illa, men jag tror inte det är en slump hur hushållningen har skötts.

Underlaget är baserat på information från 2009, så visst kan bilden ha förändrats något senaste året - men inte troligt att det är gigantiskt stora rörelser. Sista "caveat" är kring kommuner med stora industrier. Som jag förstår analysen så kan större industrier "bära" upp en kommunrating till en bättre nivå än den faktiskt är. Mot den bilden förstår jag bättre Socialdemokraternas industripolitik och intresse att skjuta till pengar till sjuka verksamheter i mindre kommuner.


Hur ser det ut i din kommun? Hur stor är din skuld?

För mer bakgrund kring Greklandskrisen och de så kallade PIGS länderna (han har tom en utökad lista BIGPISFUKJUS) rekommenderas bloggrannen Cornucopia.

Work arounds..

Det finns åtskilliga exempel där "busarna" ligger steget före "de goda". Tänker förstås på doping, spam, datorvirus, skimning osv. I dessa fall handlar det om olagligheter. I andra fall lander det nog mera på det "moraliska kontot" där förmodligen de flesta av oss har väldigt olika uppfattningar beroende på den värdegrund vi har växt upp med.

Det senaste exemplet på en "work around" är Ratslibris, där kreativiteten är stor och företaget i fråga har hittat en lösning för att komma runt den uppdaterade Kreditupplysningslagen som trädde i kraft vid årsskiftet. Allas vår "snaskburk" där vi tidigare kunde kolla "hur mycket tjänar grannen", "var ligger du i löneligan" osv. Eller som de själva utrycker det:

"Ratlibris är en ny bokhandel på nätet med ekonomisk information om privatpersoner och företag"

Kreativiteten i workarounden är att de trycker periodiska kataloger, som du sedan kan köpa rätten till att läsa. Då behöver inte Ratsit skicka ut någon kopia till omfrågad, vilket är vad den nya lagstiftningen nämnd ovan syftade till. Det finurliga är att denna "bokhandel" omfattas av Tryckfrihetsförordningen och därmed är grundlagsskyddad. Hur skall de nu komma åt dem? Jag gissar att Ratsit har vridit och vänt på detta med sina jurister och nu får några tjänstemän på Datainspektionen säkerligen i uppdrag att täppa till denna "work around".

Jag uttrycker mitt gillande för lösningen, men är ointresserad av tjänsten. Deklarerad inkomst är ju som bekant inte samma sak som lön....

Svårigheten i att hantera förändringar

Det skall sägas med en gång, jag har inte bildat mig någon egen uppfattning i själva sakfrågan, men jag råkade höra på P4 Radio Stockholm vid 17:20-tiden idag en intervju med Birgitta Sundberg, Konstnärlig Ledare på Fria Teatern där Stockholms kulturnämnd har beslutat att minska bidraget till just deras teater.

Det intressanta var att medans Sundberg befann sig i studion så ringdes en tjänsteman upp på kulturnämnden som "utfrågades" hur man kan göra så här? Faktum är att denne utryckte en saklig beskrivning av varför och hur detta beslut hade vuxit fram (trots att intervjuaren försökte avbryta flera gånger för att endast få svaret på hur man kunde göra så här...). Jag har försökt hitta en länk till intervjun, men brukar inte länka från radion så jag hittar inte... :-(

Kortfattat uppfattar jag beslutet från kulturförvaltningen enligt följande:

• En större genomgång har genomförts för att förändra anslagsfinansieringen (=bidragen) till kulturlivet i Stockholm
• I stort så ökar anslaget med 3 MSEK för 2011 jämfört med föregående år
• En större omfördelning görs där 11 aktörer berörs
• Som underlag för beslutet så använder sig kulturnämnden av referensgrupper och andra som aktivt besöker exempelvis en teater - det är alltså inte en enskild eller några få tjänsteman som styr och ställer
• Med just Fria Teatern så har en diskussion framförts under 3 år, där man kritiskt har bett dem ändra inriktning och innehåll för att bättre passa kulturnämndens inriktning
• Enligt tjänstemannen så har det även under hösten förts en diskussion på samma tema
• Avsikten är att avveckla stödet till Fria Teatern under en två års så kallad omställningsperiod där stödet halveras under 2011 och utgår under 2012. (från tidigare 1,5 MSEK till 750 kSEK i år)

Det skall noteras att tjänstemannen var på gränsen till övertydlig med vad som de upplever som brister och att det har framförts till ledningen för Fria Teatern flera gånger.

Nu till det i mitt tycke det intressanta. Birgitta Sundberg uttrycker följande i den efterföljande diskussionen:
Hon är chockad, "så här får man inte göra", "detta förstör vår verksamhet", "vi förstår inte varför", "vi kräver ett svar på varför de har beslutat så här".

Notera att endast minutrar innan så har tjänstemannen beskrivit svaren på hennes frågor och motvilligt erkänner hon för reportern att det nog har förekommit en dialog tidigare.

Trots detta så uttrycks beslutet som en "blixt från klar himmel" på Fria Teaterns hemsida. Några kulturskribenter uttrycker också sina dubier i artiklar, SvD och Expressen. Intressant dock att DN som är enda icke-bidragsnyttjande tidning inte har någon artikel...

Hittade också en blogg som förklarar lite mer ingående bakgrunden till förändringen initierad av kulturnämnden.


Det jag triggas av och konstaterar är just svårigheten att hantera en förändring. I mitt tycke så verkar det ha förekommit en diskussion där kritik har framförts och som sedan anses inte ha påverkat inriktningen. Alltså bedömde kulturnämnden att de inte vill fortsätta stödja Fria Teatern. Att sedan den Konstnärliga Ledaren inte är mottaglig för argumenten utan snarare uttrycker en avundsjuka att andra inte blir påverkade utan det berör bara oss som en orättvisa får mig att tänka på den Sossekrati som har rådit i landet. Ve den som gör förändringar som påverkar något som anses vara normaltillstånd.

Jag kan konstatera flera likheter i de förändringar jag har orsakat i samband med uppsägning av personal, nedläggning av kontor osv. Förnekelseprocessen är stor och just "så här får man inte göra" argumentet är starkt. Jag kan nog tycka att detta är baksidan av en anslagsfinansierad verksamhet. Verksamheten får en årlig ram att förhålla sig till och när det plöstligt minskas blir chocken stor. Tänk om en kommersiell verksamhet visste hur mycket försäljning man skulle ha att röra sig med under ett år - vilken lyx..

Jag anser det är rimligt att den som är med och finansierar en verksamhet har rätt att ställa krav på inriktningen och hur den skall utformas. I annat fall kan endast allmänna synpunkter framföras, men är man i beroendeställning så är man....

Till slut tror jag att även Fria Teatern kommer kunna acceptera faktum och om den är så bra som de själva och tillskyndarna påstår, så hoppas jag de hittar ett nytt finansieringsupplägg som gör att de kan fortsätta sin verksamhet.

Hur skulle Sverige hantera en massiv översvämning?

Ingen har väl missat den senaste tidens översvämningar i Australien? (DN, SvD, Exp, AB)

Bloggrannen Cornucopia triggade med ett inlägg tidigare idag kring MSB (Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap) som utger sig för att vara den som skall ansvara vid en extraordinär händelse. Det har visserligen blivit något bättre med detta sedan MSB skapades vid sammanslagningen av tidigare Krisberedskapsmyndigheten och Räddningsverket, jag tänker då på den senare som faktiskt är en utförare och inte bara en "tankesmedja".

Vi har ju nämligen i god parlamentarisk ordning sedan Axel Oxelstierna ett system där hela myndighetstrukturen gör att ingen behöver ta ansvar, utan det är i slutändan upp till enskilda individer att ta ansvar trots organisationernas oförmåga. Det finns minst sagt en hel del händelser tillbaka i historien som bevisat att vi har en svårighet att hantera "extraordinära" händelser. Jag tänker förstås på Tsunamin i Thailand, Stormen Gudrun och Estonia. Eller bara senaste tidens pajkastning vem som ansvarar för att tågen inte går som de ska...

Ni känner väl till hur det fungerar med den fördelade så kallade lokala ansvarsprincipen?

"En av grundprinciperna i svensk krishantering är ansvarsprincipen. Den innebär att en myndighet som har ansvar för en verksamhet också har ansvaret för att verksamheten ska fungera vid en kris."

Sedan 2006 så har denna princip också fördelats ut lokalt. Det vill säga att Kommuner och Landsting har delegerats uppgiften att sköta förberedelser enligt följande lag och förordningar 1 & 2. Uppstår en krissituation i en kommun är det kommunledningen som enskilt står för ansvaret för den händelsen - ingen annan. Vanligtvis så har de flesta större kommuner upprättat en Krisledningsnämnd som har det delegerade ansvaret när något händer. Dock så skall enligt lag varje kommun göra det vilket inte är fallet.

Så långt, relativt ok om vi bortser från det faktum att de flesta som är ansvariga är helt oförberedda att hantera extraordinära händelser.De är helt enkelt inte tränade för detta (om de ens känner till att de har ansvaret...)

Nu de lite knepiga exemplen orsakade av Oxelstierna. Ansvar för följande infrastrukturella områden är:

• Flygplatser - LFV
• Öppet vatten/strandlinjen - Sjöfartsverket
• Vägar - Trafikverket
• Kommunal väg - aktuell kommun
• Järnväg - Trafikverket
• Eldistribution, nationella nätet - Svenska Kraftnät
• Eldistribution, lokala nät - Respektive nätägare
• osv

Det har ju blivit något bättre sedan april förra året när Banverket och Vägverket slogs ihop till Trafikverket.

Men nu till det intressanta! När en olycka sker så är det den instans ovan som har ansvaret för att hantera olyckan. Några exempel:

• Om Kalle får en hjärtinfarkt på stranden i Tylösand, så är det Sjöfartsverket som har ansvaret om han ramlar i vattnet, men kommunens räddningstjänst om han ramlar på stranden
• Om ett flygplan kraschar på flygplatsen är det LFV och flygplatsbrandkårens ansvar, kraschar det utanför stängslet är det kommunens räddningstjänst.
• Om en brusten dammfördämning i Norrland sveper över en järnväg och en Europaväg, vem ansvarar då?
• Om en olycka sker vid en kommungräns eller länsgräns kan ansvaret falla olika mellan en kommun och ett landsting

Notera följande i 4 kap, §10 i Lag om skydd mot olyckor:

"I fråga om omfattande räddningsinsatser får regeringen föreskriva eller i ett särskilt fall besluta att en länsstyrelse eller annan statlig myndighet får ta över ansvaret för räddningstjänsten i en eller flera kommuner. Om en sådan myndighet har tagit över ansvaret utses räddningsledaren av denna myndighet."

Jag undrar just när det finns tid för detta? 

Betänk då det fall när en extraordinär händelse sker och den samordning som krävs bara för att reda ut vem som skall ta ansvaret för frågan. Intressant är att det åligger SOS Alarm att reda ut var ansvaret ligger och sedan fördela resurser.

Det som gör att det fungerar idag är enskilda individer på SOS Alarm och erfarna Räddningsledare som pragmatiskt kan bedöma och göra rätt bedömningar, trots det otydliga ansvarsförhållandet mellan olika myndigheter.

Slutligen, en ytterligare tes som stärker min teori om att vi är dåligt förberedda inför en extraordinär händelse, är det faktum att väldigt lite i lagtext och förordningar nämner hur vi återställer till normaltillstånd, dvs det engelska begreppet "Resilience". Vi tycks ha en tro om att vi kan förbereda oss och förhindra att det sker, vilket för mig tyder på en brist på erfarenhet av extraordinära händelser.

Tiden får utvisa när nästa extraordinära händelse sker och hur vi klarar att hantera den. MSB kommer säkert kunna informera om den, men sen då...

Varför salta?

Hittade en intressant notis i DN, (var även på SR Ekot tidigare under dagen) kring den uppkomna saltbristen. Det handlar alltså om vägsaltet. Uppenbarligen så har 1000-års vintern börjat sätta sina spår, men jag tycker nog att "de som bestämmer" resonerar helt fel.

Nu relaterar jag till Svealand där den senaste månaden har det ju faktiskt varit relativt kallt varför vägsaltet ändå inte fungerat och det har i princip rådit renodlad äkta Norrländsk vintervägbana! Det jag har noterat är följande positiva fördelar:

• lugnare tempo i trafiken
• mindre nedsmutsning (helt enkelt vackrare längs med vägarna)
• renare bil

Förutom rent miljömässiga aspekter såsom inget extra salt i naturen. Kommunen Upplands Väsby utanför Stockholm har ju faktiskt insett dessa fördelar för flera år sedan och saltar inte sina vägbanor (tror dock inte detta gäller E4 då det faller på Trafikverket och inte kommunen)

Så varför köpa något som inte behövs, dessutom till en kostnad som är helt oförsvarbart dyrare än normalt? Som jag förstår det så importeras allt vägsalt i Sverige från en saltgruva i Sicilien. Visserligen sker transport via sjön, men det skall sedan distribueras ut inom riket från depåerna. Dubbel onödig miljöpåverkan säger jag...